Vidgar åkningen lite.
Igår var de en sån där dag, en sån där helt underbar dag. Kanon åkning hela dagen och solen fick vi också njuta av. Helt klart som gjort för lite äventyr utanför pisterna. Sagt och gjort, pappa, jag, Kjelle och Tobbe bar iväg ut till Östra och efter helt underbar åkning uppe på fjället kom vi fram till Östra, där pappa åker galet och vi hamnar lite fel. Eller väldigt fel. Stannar vid kanten och kikar ner. Men de fick vi inte ut mycke av, såg inte ner helt enkelt.
Undra om de är sten nedanför här, kläcker pappa ur sig innan han kastar sig ut för kanten. Lite senare ser vi honom komma fram längst ner i dalen, hel. Så de va ju bara att följa efter och glatt skutta ut för stupet. Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Eftersom de första åket inte blev som vi tänkte så begav vi oss upp igen. Vi är inte dom som ger upp. Denna gång gick de bättre och vi kom rätt. Nu hoppade vi inte ut för nått stup, utan från en hängdriva istället. Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Men efter gårdagens äventyr och kanon väder blev dagens väder inte riktigt lika bra. (Vi vill inte säga att vi har haft dåligt väder så de tänker jag inte säga.) Eftersom att vi inte vart bort till Tegelfjäll och Duved så blev planen den att vi drar dit och söndagsåker lite eftersom att vi inte kommer åt dom backar vi vill åka i i Åre. De tog oss ett åk innan vi börja tvivla på om söndagsåkning är för oss och tittade uppåt mot fjället för att hitta nått spännande. Ett åk till och på väg upp i liften bestämde jag och Kjelle att detta va inget för oss. Vi kommer upp, delar med oss av vår plan och får veta att vi är knäppa. Struntar i de och lämnar gruppen. Tar inte lång tid innan pappa vänder och hakar på efter oss istället, även Stefan kunde inte stå emot. Spänner av oss skidorna och slänger upp dom på axlarna. Med snö upp till knäna och ett flåsande leende på läpparna börjar vi vår långa vandring uppåt. Men vad gör man inte för ett åk i orörd snö? Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Vi har redan planerat morrondagens åk. Nu håller vi tummarna för en kanondag så vi kan få ut maximal åkning vår sista dag. Hoppas på att alla ben håller sig hela så kan vi stryka de från listan.
Undra om de är sten nedanför här, kläcker pappa ur sig innan han kastar sig ut för kanten. Lite senare ser vi honom komma fram längst ner i dalen, hel. Så de va ju bara att följa efter och glatt skutta ut för stupet. Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Eftersom de första åket inte blev som vi tänkte så begav vi oss upp igen. Vi är inte dom som ger upp. Denna gång gick de bättre och vi kom rätt. Nu hoppade vi inte ut för nått stup, utan från en hängdriva istället. Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Men efter gårdagens äventyr och kanon väder blev dagens väder inte riktigt lika bra. (Vi vill inte säga att vi har haft dåligt väder så de tänker jag inte säga.) Eftersom att vi inte vart bort till Tegelfjäll och Duved så blev planen den att vi drar dit och söndagsåker lite eftersom att vi inte kommer åt dom backar vi vill åka i i Åre. De tog oss ett åk innan vi börja tvivla på om söndagsåkning är för oss och tittade uppåt mot fjället för att hitta nått spännande. Ett åk till och på väg upp i liften bestämde jag och Kjelle att detta va inget för oss. Vi kommer upp, delar med oss av vår plan och får veta att vi är knäppa. Struntar i de och lämnar gruppen. Tar inte lång tid innan pappa vänder och hakar på efter oss istället, även Stefan kunde inte stå emot. Spänner av oss skidorna och slänger upp dom på axlarna. Med snö upp till knäna och ett flåsande leende på läpparna börjar vi vår långa vandring uppåt. Men vad gör man inte för ett åk i orörd snö? Alla ben är hela. Nu kan vi stryka de från listan.
Vi har redan planerat morrondagens åk. Nu håller vi tummarna för en kanondag så vi kan få ut maximal åkning vår sista dag. Hoppas på att alla ben håller sig hela så kan vi stryka de från listan.
Halvtid
Då va de onsdag. Nu har vi åkt i full fart i fyra dagar. Alla utom Emanuel som så typiskt blev sjuk i måndags och har alltså bara åkt en dag än. Men denna morgon såg de bra ut för den lille stackarn som begav sig in i duschen och de verkade positivare. Dock slutade inte duschturen lika lyckligt då han kommer ut blödande och blind. Men nu har fotografen vaknat till liv och ser ut att bli backen imorron. Äntligen!
Men nu är de ju så att om en blir sjuk så blir ju alla andra smittade, eller? Undra om de mest sitter i huvudet för emelllanåt är dom väldigt aktiva i de som händer runt om, medans i den andra tycka väldigt synd om sig själva. De är nog så att de är lättare att känna sig sjuk om någon annan som man umgåtts med vart de. Kanske.
Ingen får till en fläckfri vecka. Vi alla klotade alla redan första dagen. Men vi skyller på för lite sömn. Ingen har några brutna ben än vilket fall och vi har inte åkt vilse. Inte så mycke vilket fall.
Men nu är de ju så att om en blir sjuk så blir ju alla andra smittade, eller? Undra om de mest sitter i huvudet för emelllanåt är dom väldigt aktiva i de som händer runt om, medans i den andra tycka väldigt synd om sig själva. De är nog så att de är lättare att känna sig sjuk om någon annan som man umgåtts med vart de. Kanske.
Ingen får till en fläckfri vecka. Vi alla klotade alla redan första dagen. Men vi skyller på för lite sömn. Ingen har några brutna ben än vilket fall och vi har inte åkt vilse. Inte så mycke vilket fall.
Gissa vem som ligger bakom citatet.
"Jag sa inte att jag inte fatta, jag sa att jag inte förstod!"
Are we there yet?
Nu har vi sovit lite, ätit upp frukosten, spelat kort, provat ha skidglasögonen på olika sätt och även skapat 3D glasögon så vi kan se i 3D. Vi har gjort konstiga grimaser, spelat spel på mobiler och datorer, skrattat åt Evelina som är allmänt borta och ätit godis.
Nu börjar fantasin ta slut. Är vi inte framme snart?
Just de ja..
Oj, den här var ju bortglömd. Men jag har inte kommit på något eller vart med om någonting som jag känner att andra skulle tycka var så roligt att läsa om. Vill inte bara skriva vad jag gör varje dag. Känner att de skulle bli så enformigt och rätt så trist och både skriva och läsa.
Idag var vi på hörnan som vi alltid är. Denna gång slutade med att jag rullade ner för trappen och fyllde mina skor med snö på hemvägen.
Idag har jag fått mig en pojkvän. Mysigt!
Idag har jag och Emma äntligen fått äta bakad potatis som vi längtat efter så många dar nu.
Idag klämde Linn Johans fingrar i bildörren. Pang!
Idag har vi bara sovit hela dagen. Flyttat oss från sängen till soffan tillbaka till sängen igen. Gonatt.
Idag har jag lärt Johan att skräp som man har i ögat och inte får ut åker in bakom och kanske kommer fram igen någon annan dag. Han blev orolig.
Idag har jag tittat på den rätte för Rosing och tyckt att de vart smärtsamt jobbigt pinsamt.
Idag har vi kollat på Så ska de låta och konsterat att John skrattar precis som Peter Settman. Eller tvärtom om man frågan John.
Idag har jag åkt tillbaka till Huddunge så nu slipper Sala mig för ett tag och Johan får raka sig.
Tänk så trista korta inlägg de skulle bli. Hursom helst så kan jag efter denna väldigt korta summering av de senaste 2 veckorna konstatera att jag glömt mer än hälften och att tiden är spenderad i Sala med människor jag tycker mycket om. (Fick till en riktig Timo mening där)
På sönda drar vi vilket fall till Åre. Längtar!! Tack, tack, tack, tack för att jag får vara med jag också! Underbart!
Idag var vi på hörnan som vi alltid är. Denna gång slutade med att jag rullade ner för trappen och fyllde mina skor med snö på hemvägen.
Idag har jag fått mig en pojkvän. Mysigt!
Idag har jag och Emma äntligen fått äta bakad potatis som vi längtat efter så många dar nu.
Idag klämde Linn Johans fingrar i bildörren. Pang!
Idag har vi bara sovit hela dagen. Flyttat oss från sängen till soffan tillbaka till sängen igen. Gonatt.
Idag har jag lärt Johan att skräp som man har i ögat och inte får ut åker in bakom och kanske kommer fram igen någon annan dag. Han blev orolig.
Idag har jag tittat på den rätte för Rosing och tyckt att de vart smärtsamt jobbigt pinsamt.
Idag har vi kollat på Så ska de låta och konsterat att John skrattar precis som Peter Settman. Eller tvärtom om man frågan John.
Idag har jag åkt tillbaka till Huddunge så nu slipper Sala mig för ett tag och Johan får raka sig.
Tänk så trista korta inlägg de skulle bli. Hursom helst så kan jag efter denna väldigt korta summering av de senaste 2 veckorna konstatera att jag glömt mer än hälften och att tiden är spenderad i Sala med människor jag tycker mycket om. (Fick till en riktig Timo mening där)
På sönda drar vi vilket fall till Åre. Längtar!! Tack, tack, tack, tack för att jag får vara med jag också! Underbart!